2014 -> 2015
Under den här resan har jag lärt mig väldigt mycket. Man ska kämpa så länge man vet att det bygger upp en. Men sekunden du vet vad som är viktigt för både hjärta och hjärna och magkänsla, då ska du agera. Det är för första gången som alla känslor är överens och de vet exakt vad som är viktigast. Jag. Mig själv i hel person. När väl beslutet var taget har jag aldrig känt sådan lättnad över ett så viktigt beslut som är svårt att ta. Hjärta, hjärna och mage var väl överens för en gångs skull och nu, när det nya året är kommer kan jag inte mer än vara stolt över mig själv. Min resa, mina svagheter som jag kämpat för att besegra och min vilja att genomföra det. Min svaghet att avbryta mitt i allting för att det är bäst för mig, och min ärlighet för att jag genomför det. En sådan ärlighet både mot mig själv och andra. Det gör mig stark och stolt.
Medan jag skriver detta sitter jag med neonfärg över hela kroppen och tittar ut över havet. Det där jävla havet som rivit upp mig. Havet som också gjort mig hel och sann och havet som skapat en stor otrygghet. Däremot har det gett mig en ny syn, och en ny extra familj som jag aldrig annars hade mött.
Detta hav är en kamp men samtidigt en fröjd och känslan när man ska avgöra vilket som väger tyngst existerar inte.
2015 påbörjas med en ny styrka och 2014 avslutas med en massa svagheter jag trodde jag hade bearbetat.
